Hann inte skriva något i går om detta så det kommer en liten snabb notis nu i stället. Var nere och skulle kontrollera fällorna och blev väldigt glad när jag såg att en av dem slagit igen. Gissa om jag blev förvånad när jag sen upptäcker att fällan är tom. Vid närmare kontroll upptäcker jag att någon öppnat fällan och släpt ut minken.

Efter ett ganska omfattande vredesutbrott åkte jag hem och plockade fram en rulle titantråd som normalt används till gäddtafsar och byggde med denna ihop ett lås till fällan.

Nu är fällan låst och säkrad. Funderar på att sätta mig i buskarna nere vid sjön och se om marodören kommer tillbaka. Gör denne det så kan han/hon räkna en ordentlig omgång stryk kan jag lova!

Kommentarer(1)

Har nu trotsat vädrets makter och tagit mig i väg ner till sjön för att kontrollera minkfällorna som placerades ut i går. Fällorna var än så länge tomma, men jag skulle kunna gissa på att det inte kommer att dröja någon längre tid innan första minken sitter där.
Hittade minkspår en bit från den ena fällan så att minken rör sig i området är nu ställt bortom alla tvivel. Vädret är dock sådant att jag tror inte ens minken vill vara ute nu.

Nu ska jag gå och titta på en film jag just fick hem, nämligen “Call´n Bears - They Come To Eat“. Filmen handlar helt enkelt om lockjakt på björn. Inget för den fege kan jag lova.

Kommentarer(1)

I dag satte jag ut de första två minkfällorna kring det misstänkta minkfästet nere vid sjön. En av fällorna, en Ihjäl slagfälla, placerades direkt under bryggan. Den andra, en vanlig levande fångstfälla, sattes ut en bit därifrån efter sjökanten.
Ska bli intressant att gå och kontrollera dem i morgon, har man tur sitter det redan en ungmink i någon av fällorna. Det är ju som sagt de unga minkarna som går i fällorna nu på sommaren / hösten. De är för nyfikna för sitt eget bästa. Återkommer i morgon med uppdateringar angående eventuella minkfångster.

Var även upp till tjärnen med hundarna i dag mellan regnskurarna. De måste ju få röra på sig oavsett väder. Det verkade dock som att de fullständigt struntade i ösregnet utan hoppade glatt i vattnet och släpade upp den stora 2-tum-4 plankan jag kastade i.
Mindre glada miner blev det hemma sen när tre blöta hundar tycker att de allihopa ska upp och ligga i soffan, men det är ju sådant man får ta när man har hundar.

Kommentarer(1)

Nu har det ju varit lite tyst från mig ett tag och anledningen till detta är bla att Masen varit här på vår traditionella fiskevecka. Under denna vecka har jag, som brukligt är, knappt varit hemma. Tiden har fördrivits med fiske, fiske och mera fiske. Jag tror att vi fiskade i snitt 16 timmar per dygn. Inte konstigt att man var lite trött under den veckan.

Fiskelyckan var dock inte så mycket att skryta med det här året. Förmodligen kan detta skyllas till stor del på det extremt låga vattenståndet. När vi var iväg och flugfiskade så sjönk vatten nivån nästan fyra decimeter under en helg. Trotts detta fick Masen med sig en rätt fin öring hem. Vi tog även ett par skapliga harrar men då vi inte hade tillgång till någon kylväska fick dessa gå tillbaka.

När det gäller det “vanliga” fisket gick det väl inte mycket bättre där. Totalt under veckan tog vi ungefär 10-15 gäddor med en medelvikt på ca två kilo. Abborren däremot har varit riktigt på hugget. Vid ett tillfälle tog vi åtta abborrar på sju kast. Uppskattningsvis gissar jag på att vi under veckan tog totalt över etthundra abborrar. Det bör kanske tilläggas att majoriteten av dessa fick gå tillbaka.

Som jag skrev i tidigare inlägg så har ju Konsult´n bott här en tid för att ta jägarexamen. Förra helgen klarade han slutproven och är nu en fullfjädrad man. Detta firade Konsult´n med att dra i väg på en klättringstur till Kebnekaise. Efter nästan en vecka på berget liftade han ner till Gällivare och därifrån vidare till sina morbröder för att där hjälpa till med timmringen av den nya jaktstugan. Vi får väl se när han dyker upp här igen.

Själv har jag haft fullt upp med att träna älgdräparen, jaga fågel och ställa i ordning alla fällor som ska sättas ut snart. Jag har hittat ett mycket misstänkt minktillhåll under en brygga här nere vid sjön och området kring denna brygga ska nu “mineras” så mycket det bara går.
På jaktfronten har det inte hänt så mycket, har dock lyckats plocka en fiskmås och en skata. Har dock sett ett par rävar stryka runt ägorna här under kvällarna så nu vet jag i alla fall vart den nya tunnelfällan ska sättas ut. Det är inte många dagar kvar nu till den första augusti.

Kommentarer(0)

Konsult´n är här uppe hos oss i norrland på besök nu på obestämd tid och ska även under denna tid ta och skaffa sig jägarexamen.

För att Konsult´n skulle få sig lite skjutvana tog vi med oss hundarna och åkte vi upp till skjutbanan nu i kväll. Vi började lite lätt med hagelskytte på lerduvor. Dessvärre passade hagelbössan inte Konsult´ns korta armar så den biten av skyttet gick väl inte riktigt så bra som det var tänkt. Frun satt och tittade intresserat på när vi på alla sätt och vis försökte få Konsult´n att lyckas med lerduvorna trots handikappet med en för lång kolv. Tillslut säger hon: jag vill också prova, det där ser kul ut.

Det var bara att ladda bössan och låta frun ta över. Först ett testskott så hon fick känna hur hårt bössan sparkade och sen var det dags att skicka upp en duva. Duvan lämnade kastaren och exploderade strax därefter i en kaskad av småbitar och rött dam. Det bör tilläggas att detta var första gången frun ens håller i en hagelbössa.

Konsult´n fortsatte panga på ett tag men efter två askar hagelpatroner var han ganska mör så vi beslöt att fortsätta hagelskyttet en annan dag. Vi packade in bössan i bilen och plockade i stället fram studsaren. Konsult´n fick börja och presterade faktiskt väldigt bra. Vi sköt fyra skott mot en standardtavla på 100 meter och Konsult´n fick in 9, 9, 9 och en bom.

Även nu tyckte frun att hon skulle testa och snäll som jag är trots priset på ammunition fick hon också skjuta en serie om fyra skott. Resultatet var imponerande, 10, 10, 10 och 9.

Nu blev det ju en enorm press på mig som skulle skjuta sist, jag kunde ju inte låta mig bli utklassad av frun som dessutom inte ens brukar skjuta överhuvudtaget. Nervös satte jag mig tillrätta i skjutbänken och la upp bössan (Winchester M70 .308) mot axeln, matade in första patronen i loppet och smekte iväg skottet. Tre skott till och vi kunde markera tavlan, gissa om jag blev glad när jag såg fyra hål inom tians ring. Bössan gick lite högt så jag passade samtidigt på att skruva ner den en halv decimeter. En bra kväll på banan helt enkelt.

Kommentarer(0)