I kväll var det dags att åter smyga upp till tjärn för att försöka sig på “storråttan”. Den här gången var jag ute lite tidigare än sist för att försöka passa på bävern vid hyddan. När jag kom upp till tjärn så vände vinden igen till min nackdel, men eftersom det gick hyfsat sist så brydde jag mig inte om det så mycket utan smög bort och satte mig en bit från den nybyggda hyddan.

När jag suttit en stund tog jag fram kikaren och började spana på ett par tranor som spatserade på andra sidan tjärnen. Detta tog i runda slängar 15-20 sek. När jag sänker kikaren så ser jag en bäver 10 meter framför mig i vattnet, simmande sakta med en pinne i munnen. Var bävern kom i från har jag ingen som helst aning om, den bara var där helt plötsligt.

Nu är situationen samma som härom dagen, bävern ligger lågt i vattnet och jag kan inte skjuta. Sitter och betraktar bävern en stund när den tuggar lite på sin pinne och simmar runt i små cirklar. Tillslut lämnar den pinnen i vattnet och börjar simma mot en bit fast mark framför mig. Genast har jag bössan osäkrad och hårkorset ligger i bogen på bävern.. Men tro inte att f-nskapet går upp på den lilla ön, nej då, en meter ifrån ön vänder den sakta och simmar ut mot mitten på tjärnen för att sen dyka och försvinna. Såg inte till bävern överhuvudtaget på de 45 minuter jag satt kvar efter detta.

Det som är lite roligt i allt det här är att jag tror den här bävern är en gravid hona. Jag fick det intrycket när jag såg den simma runt och framför allt när den dök. Jag har bestämt mig att låta den här bävern vara i fred nu så kanske med lite tur man får en jaktbar stationär stam på marken framöver.

Får fixa mina bäverlår på annat håll, tur man har lite vatten att välja på.